Regeringen vill begränsa uppräkningen av statlig inkomstskatt
Skiktgränsen för statlig inkomstskatt avgör när man tjänar tillräckligt mycket för att inte bara betala kommunalskatt, utan även skatt till staten. Ofta kallas detta marginalskatt. Det är egentligen inte en skatt, utan refererar till hur mycket en inkomsttagares skatt förändras när inkomsten förändras. På 70-talet nådde marginalskatterna i Sverige hela 87 procent, för att under 80-talet sjunka till 75 procent. Skattereformen i början på 90-talet sänkte marginalskatterna till runt 50 procent. Sverige har, internationellt sett, fortfarande höga marginalskatter och huruvida dessa borde höjas eller sänkas råder det delade meningar om.
För 2017
Inför inkomståret 2017 har regeringen lagt ett förslag där de vill begränsa uppräkningen till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet, istället för två procentenheter. Enligt nuvarande regler betalas statlig inkomstskatt på inkomster över 442 700 kronor, men med det här förslaget hamnar gränsen istället på 438 400 kronor. Liksom det finns en nedre gräns, finns det även en övre. För inkomståret 2017 beräknas den uppgå till 644 000 kronor. För beskattningsbara förvärvsinkomster över 442 700 kronor är skattesatsen 20 procent och för inkomster över 644 000 kronor 25 procent.
Skälet till att regeringen vill begränsa uppräkningen är helt enkelt att de vill öka skatteintäkterna. Enligt deras beräkningar kommer den begränsade uppräkningen öka skatteintäkterna med 1,13 miljarder kronor 2017. Detta är pengar som de menar behövs för de offentliga finanserna och för att fördela resurserna bättre i samhället.
Vad blir då effekten för vanliga löntagare? Antalet personer som betalar statlig inkomstskatt beräknas öka med knappt 40 000 personer, till ungefär 1,3 miljoner. Dessa skulle få en skattehöjning på 860 kronor per år till följd av förslaget. Hur de reagerar på skattehöjningen, råder det osäkerhet kring. Vissa menar att det kommer minska intresset av att arbeta mer och kanske även locka folk att flytta utomlands. Andra menar att det främjar jämlikhet och sprider resurser jämnare. Det kommer helt klart bli en överraskning för många när deklarationen dimper ner i brevlådan.
Delat samhälle
Samhället blir mer och mer delat för varje år som går. Det hjälper inte att höja skatterna för att få ett mer “rättvist” samhälle. De som jobbar och tjänar pengar kommer inte stanna länge i Sverige på detta vis. Man tycka det är orättvist att en del människor måste ta lån med betalningsanmärkning hos kreditbolag som ViaConto och andra människor badar i pengar. Det kommer alltid vara ett ojämnt samhälle oavsett om vi höjer eller sänker skatterna. Det viktigaste för vårt land är ändå att pengar inte flyttar utomlands.