Ekonomin växer
För de allra flesta människor, löntagare och låntagare är inflation och dess påverkan på ekonomin ingen nyhet, men frågan är hur mycket man egentligen vet om hög inflation och dess konsekvenser. Kort och gott handlar inflation om att allmänna priser på varor och tjänster stiger under en längre tid. Det är alltså inte tal om några enstaka höjningar eller att läget bitvis stabiliserar sig.
Riksbanken
Om riksbanken plötsligt och omotiverat beslutar sig för att trycka mer pengar kan inflation uppstå genom att priserna stiger och pengarnas värde minskar. På detta sätt kan också hyperinflation uppstå vilket är ett annat namn för hög inflation. Obalans mellan exempelvis företagens kostnader och löntagarnas löner skapar grogrund för inflation och balans är det eftersträvansvärda ledordet.
Riksbankens viktigaste uppgift är att till varje pris undvika hög inflation genom att se till så att ekonomin befinner sig i balans. Till sin hjälp har riksbanken bland annat KPI – konsumentprisindex – som är en känd inflationsmätare. Statistiska centralbyrån förser Riksbanken med månatliga mätningar av detta index så att inflationen kan hållas under kontroll.
Hög inflation är således ett icke önskvärt tillstånd som kan skada ekonomin på olika sätt och i förlängningen leda till bland annat ökad arbetslöshet, minskat värde på sparade pengar och höga räntor. Riksbanken har satt upp ett inflationsmål på 2 % för att inte privathushåll och företag ska behöva ta hänsyn till inflation i sin framtidsplanering och börja agera på sätt som sätter samhällsekonomin i gungning. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken se till att inflationen är så låg och balanserad som möjligt.
Styrräntan påverkar också oss som skall ta lån av banker och finansinstitut. När styrräntan höjs ökar kostnaden för långivare att själva låna pengar. Så när styrräntan höjs, höjer också exempelvis Nanokredit sin kreditränta.
Vad är styrränta?
Styrräntan bestämmer riksbanken. Det är räntan som riksbanken tar ut av banker för att låna pengar direkt över dagen. Just nu har vi en minusränta och det innebär att bankerna får betalt för att låna. Bankerna får också betala pengar för att “låsa in” pengarna under natten hos Riksbanken.